En positiv sida av bowlingsporten

Lördagens spel för klubbens A-lag innebar tyvärr ytterligare en förlust och vi har en hel del att jobba med. Jag fick hoppa in som lagledare då vår ordinarie lagledare var iväg på sin årliga grabbträff. Det är alltid kul att gå bakom även om man hellst vill vara med ute på banorna.

Efter matchen satte jag mig i bilen och åkte till grannkommunen Enköping där farmarlaget hade dubbelmatch. Den främsta anledningen till resan var att jag ville se när två personer gjorde debut i farmarlaget. Den av spelarna har spelat i klubbens ungdomslag medan den andra gjorde debut i Frisktröjan.

Spelarna det handlade om var 40-årige Peter som spelade med sin 9-årige son Eric. Peter har tidigare spelat på betydligt högre nivå i seriespelet och efter några års uppehåll gjorde han comeback hos oss.

Eric charmade både sina lagkamrater och motståndare med sitt träffsäkra spel och när paret i den tredje serien i andra matchen slog till med 426 (Eric 201 och Peter 225) kunde man inte göra annat än beundras av denne kille som helt oberörd går ut och möter betydligt äldre herrar och damer.

Jag blev dessutom extra glad när man såg hur glad och stolt killen var över att få spela tillsammans med pappa och den stoltheten syntes tydligt även hos pappa Peter som nog var lite extra stolt över att få spela tillsammans med sin son.

Det är sånt här som i mina ögon är en av bowlingsportens största styrkor. Det finns plats för alla oberoende av ålder eller kön. Jag tycker det är fantastiskt att se en nioåring spela mot motståndare som är 40-50 år äldre och nioåringen kan dessutom vinna. Det visar att Svenska Bowlingförbundets verksamhetside håller.

-- Sporten bowling - modern, framgångsrik och tillgänglig för alla --

Det var med ett stort leende som jag satte mig i bilen för att åka hem igen. Tack Peter och Eric för att jag fick uppleva och dela er glädje.