Lördagens seriespel innebar derbyomgång vilket kan medföra hetare känslor än vanligt. För min egen del blev det spel med farmarlaget mot Västeråsklubben Bowlaren. Detta är en klubb som vi känner väl och brukar gnabbas med på ett lättsamt sätt. De är trevliga killar som alltid vill slå oss. Nu var det dock första gången som vi mötte dem med farmarlaget istället för A-laget vilket innebar att Bowlaren var favoriter för ovanligenhetens skull.
De var tom så kaxiga innan match att en bra kamrat lovat sluta spela om de fick stryk av oss viket var en god tändväska. Vi hade dock inte så mycket att sätta emot och Bowlaren kunde ganska enkelt vinna med 15-5, dock utan att imponera. De kan bättre. För min egen del fortsatte spelet ungefär lika knackigt som i fredags men nu fick jag ett hun om vad det kan bero på. Med andra ord är det bara att jobba vidare.
A-laget mötte Västerås SKs farmarlag och vi förlorade ännu en gång men den här gången var det en hedersam förlust med 7-11. Vi spelade betydligt bättre än vi gjort tidigare och med lite mer marginaler på vår sida hade vi kunnat skaka VSK. Vi spelade två oavgjorda matcher, förlorade en med 3 poäng och totalen i sista med 4 poäng. Vi tar dock med oss spelet till nästa match för nu känns det som att vi börjar se källardörren och det lilla ljuset som sipprar in från husets nedervåning. Förhoppningsvis hittar i upp till taket lagom till vårens slutspel.
Peter gjorde A-lagsdebut för oss i matchen och var bäst i laget på 840. Jag hoppas att han kommer ha möjlighet att spela mer kontinuerligt för han är den injektion som vi så väl behöver. Det är stundtals klassskillnad på hans förmåga att omsätta sin bowlingkunskap till praktik ute på banorna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar