Årets tävling spelades fredag-lördag på Ombergs golfklubb som ligger precis utanför Ödeshög på gränsen mellan Småland och Östergötland vid Vätterns strand. Det visade sig bli en trevlig tävling ur social synpunkt. Vi var totalt 14 personer som hörsammat inbjudan och vid 12-tiden på fredagen var det dags för första utslag.
Banan var i kanonskick och nästan alla hål var utmanade och mycket trevliga. Man fick dessutom lite Thailandskänsla på hål sju då det först kom en snok krypande för tee och det sedan låg en liknade varelse ihoprullad vid green där den vägrade flytta på sig. Om det var en snok eller huggorm vet jag inte. Jag tyckte jag såg ett sick-sack mönster och trodde det var en huggorm men andra hävdade att de sett gula fläckar på huvudet och i så fall köper jag att det var en snok. (Tycker mig kunna se fläckarna på bilden)
Historien blir dock intressantare om det varit en huggorm vilket är en avlägsen släkting till Vipern (har för mig att Viper betyder just huggorm). Kanske ser ni läsare bättre på den dåliga bilden vilken sort det är. Jag ville inte gå allt för närma då jag skulle ta bilden med mobiltelefonkameran.
Historien blir dock intressantare om det varit en huggorm vilket är en avlägsen släkting till Vipern (har för mig att Viper betyder just huggorm). Kanske ser ni läsare bättre på den dåliga bilden vilken sort det är. Jag ville inte gå allt för närma då jag skulle ta bilden med mobiltelefonkameran.
Som vanligt den här sommaren spelade jag som en riktig kratta och det fantastiska resultatet 95 netto räckte till en klar sistaplats med 7 slags marginal. Detta trots att jag sänkte massor av långputtar. det är bara att konstatera att jag för närvarande är helt värdelös på att spela golf.
Vann gjorde Stefan från vår Göteborgsavdelning och han belönades med en mycket fin verktygsväska för den insatsen. Själv fick jag nöja mig med en ficklampa vilket var mer än jag var värd.
Kvällen tillbringades i goda vänners lag över en 3-rätters middag som tyvärr inte var i min smak. Av någon anledning skall ALLA restauranger som ligger längs Vättern servera Röding, vilket känns tämligen fantasilöst för en som mig som inte gillar fisk. Nåja stämningen var i alla fall god även om gänget bredvid var mer i gasen.
Det var ett kompisgäng från Karlskoga under ledning av Bengt-Åke Gustavsson, förbundskapten i ishockey, som hade med sig gitarrer och musiken blev allt högre och skränigare varefter glasen från baren tömdes. De syntes att de haft roligt dan efter då det var dags för shot-gun start klockan 08.30. Tänk att dessa fullt friska karlar som kvällen innan var kapabla att hinka för fullt dagen efter måste åka golfbil för att orka ta sig runt banan. Patetiskt var bara förnamnet.
I vår tävling var det dags för 2-manna greensome och lagen lottades ihop efter placering. Följdaktligt fick jag spela tillsammans med Stefan från vår Göteborgsavdelning. Vi började kanonbra men redan efter några hål var vi nere på jorden och till slut hamnade vi på näst sista plats efter att ha skrapat ihop 27 poäng. Jag har sagt det förr, jag spelar inte bra för närvarande. Mitt spel illustreras ganska bra av följande byggnad som stod ute banan.
Vann gjorde min arbetskamrat Maud som spelade i par med Johan. Detta kunde jag glädjas lite extra åt efter som jag var med och vann i bettningen. Jag trodde i förväg på deras kombinatinen med en som slår mycket långt och en som slår rakt och dessutom puttar bra. det visade sig att jag hade rätt då deras 35 poäng räckte till seger.
Lennart hade gjort ett kanonjobb som tävlingsledare och det är lite sorgligt att vi inte kan vara med nästa år eftersom vi numera inte tillhör Bodycote. Vi har nyligen tillsammans med hela Testing group inom Bodycote återigen blivit sålda, denna gång till ett engelskt finansbolag vid namn Clayton, Dubilier & Rice (CD & R).
Vann gjorde Stefan från vår Göteborgsavdelning och han belönades med en mycket fin verktygsväska för den insatsen. Själv fick jag nöja mig med en ficklampa vilket var mer än jag var värd.
Kvällen tillbringades i goda vänners lag över en 3-rätters middag som tyvärr inte var i min smak. Av någon anledning skall ALLA restauranger som ligger längs Vättern servera Röding, vilket känns tämligen fantasilöst för en som mig som inte gillar fisk. Nåja stämningen var i alla fall god även om gänget bredvid var mer i gasen.Det var ett kompisgäng från Karlskoga under ledning av Bengt-Åke Gustavsson, förbundskapten i ishockey, som hade med sig gitarrer och musiken blev allt högre och skränigare varefter glasen från baren tömdes. De syntes att de haft roligt dan efter då det var dags för shot-gun start klockan 08.30. Tänk att dessa fullt friska karlar som kvällen innan var kapabla att hinka för fullt dagen efter måste åka golfbil för att orka ta sig runt banan. Patetiskt var bara förnamnet.
I vår tävling var det dags för 2-manna greensome och lagen lottades ihop efter placering. Följdaktligt fick jag spela tillsammans med Stefan från vår Göteborgsavdelning. Vi började kanonbra men redan efter några hål var vi nere på jorden och till slut hamnade vi på näst sista plats efter att ha skrapat ihop 27 poäng. Jag har sagt det förr, jag spelar inte bra för närvarande. Mitt spel illustreras ganska bra av följande byggnad som stod ute banan.
Vann gjorde min arbetskamrat Maud som spelade i par med Johan. Detta kunde jag glädjas lite extra åt efter som jag var med och vann i bettningen. Jag trodde i förväg på deras kombinatinen med en som slår mycket långt och en som slår rakt och dessutom puttar bra. det visade sig att jag hade rätt då deras 35 poäng räckte till seger.Lennart hade gjort ett kanonjobb som tävlingsledare och det är lite sorgligt att vi inte kan vara med nästa år eftersom vi numera inte tillhör Bodycote. Vi har nyligen tillsammans med hela Testing group inom Bodycote återigen blivit sålda, denna gång till ett engelskt finansbolag vid namn Clayton, Dubilier & Rice (CD & R).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar